Och nu äntligen!!

De två fina virkade gardinerna till svärmor är klara. Ack vilken tristess att sätta på alla fransarna men nu så är allt klart och paketet läggs på i morgon.

I morgon ska oxå mitt sista överkagande till Försäkringskassan. Har fått ett nytt intyg från doktorn som ska med.

I morgon ska jag tillbaka till jobbet efter en veckas hemmavaro med magsjuka, förkylning samt ett halsont som bara var borta en dag. Ska försöka få en läkartid i morgon. Suck.

Fast på fredag blir det stickfest på Grötö!!!!!!

Just det. Nu är alla stickmåsten som är jobbiga klara. Dottern har en beställning ur Vampire Knits men den får bannemej vänta. Det kommer en höst oxå när man behöver ngt att göra...

Bilder

Vi har i julas skaffat en katt till.En sötnos som ät rent otroligt kelig
och tillgiven.
Och jättesöt!!! Sotis är förståss namnet.

Snurreduttar som blir.....

en volanghalsduk i "tyggarnet" Can can. Inköpt på Bojans garn. Sticktekniken är beskriven på yuotube; how to knit can can

Långsamt men kul.

Äntligen. Min virkade kofta i Delight enl ett dropsmönster

Väldigt dåligt komponerade kort men bevis i alla fall.

Baksidan utan den stora blaffiga rutan. Vänd på datorn eller huvudet så kanske du ser bättre.

Yes. Jag är på gång igen!!!!

Bara min envisa förkylning ger upp med halsont så...
Fick brev från Sahlgrenska om att tiden man numera måste vara utan min specialmedicin har ändrats från ett år till tre månader. O jag är uppsatt på en ska vilande kötid som innebär att om allt fungerar blir jag operererad innan sommaruppehållet börjar. Det finns hopp om en mycket glad o lättare framtid. Javisst har jag sett programmet om alla fel som kan hända efter en viktoperation men jag anser mig inte ha förutsättningarnas för någon av det dom pratade om. Det enda jag frossar i är väl handarbete i dag. Fniss.

Snaaart kommert bilder på min fina virkade älsklingskofta, svärmors båda gardiner o kanske ngt mer jag har glömt...

Å livet leker igen på ett nytt sätt. Bara halsen blir bättre så jag kan prata ordentligt igen :-)

Jag lever -lite i alla fall

Allting gick jättebra på begravningen som var ljus o stillsam precis som mamma ville ha det. Kaffet tog vi hemma hos oss o det blev oxå jättebra. Ska ni ha tag på en fin smörgåstårta eller Budapestrulle ska ni definitivt köpa den på Väderbodarnas bageri som ligger vid galoppbanan vi Björlandavägen. Finns på nätet. Bättre än dessa har jag aldrig ätit vilket alla höll med om.
Sen blev sonen jättesjuk veckan därefter o sen mannen sist jag i helgen. Jag har haft lindrigast dock o gåt till jobbet i morgon. Inget direkt handarbete har gjorts.

Det räcker nu!

Har efter kontakt med SU fått reda på att jag absolut klarar kriterierna för viktoperation-om- det inte vore för att jag äter en form av cellgifter för mitt reumatiska Metotexalt. Då vågar dom inte operera men om jag är utan denna medicin 1År så är jag välkommen att återkomma med en NY remiss. Känner för att köpa 4 semlor o möla i mig bara för att men eftersom jag inte tröstäter annars o antagligen skulle spy av det så kanske jag bara köper garn. Eller inte. Ska dock gå strax o göra mina naglar fast de kan jag inte heller göra ngt speciellt med eftersom jag har en begravning på fredag. Vad skulle de gamla säga då?????

Vill ha: (har fixat rätt länk)

http://yllotyll.com/Hem.html Den första bilden där det just står Yllotyll design.

Jag ska beställa denna när jag får nästa lön. Fast den längre varianten. Eftersom det har varit en massa oväntade utgifter nu när dottern nkommit hem o dessutom en del utlägg i o m mamma så får beställningen vänta. Fast då kan jag ju göra mina två måsten lite större. Fast nu ska jag snart bege mig till frissan. Dessutom är en sak klar på checklistan. Slutstädning av mammas lägenhet! Skönt att det är klart nu.

En avskedsdag

I morse fick mamma äntligen frid o frihet från smärta ,ångest o långtråkighet. Hela familjen åkte till Östra för att klappa hennes kind en extra gång. Jag måste säga att jag fortfarande inte riktigt begriper det slutgiltliga även om jag såg henne o den fridfullhet mamma utstrålade till skillnad mot tidigare.

Att gråta är ju inte min grej helt enkelt men det kanske kommer så småningom. Många har sagt till mig att "det är ju ändå din mamma så då känns det väl jättetråkigt". Men nää. så känner jag det bara som en stor lättnat o faktiskt lite glädje för att hon nu slipper ha så ont, slipper ha ångest o rädsla för att hon inte känner igen var hon är eller var hon bor. Att hon slipper känna oxå att ingen hälsar på trots att jag var där "igår".

Dessutom var det ju inte riktigt min mamma utan en annan liten tant som låg där.