måndag 17 juni 2013

Måndag

Nu är Adam o make på väg till underbara Björkö för seglarläger tom 6 juli i första omgången. (Dvs maken kommer ju tillbaka och har en semestervecka med mig.)

I år ska Adam ta cerifikat för brädsegling. Segelbåts cert fick han redan förra året. Inklusive sjövett, livrädding och liknande ingår en praktisk del och en teoretisk så det blir lite mer skola:)
 Själv kunde jag inte följa med ut ikväll efetsom jag tar lite extra plats i bilen. Men det är en besökskväll i  nästa vecka o då SKA jag med.

lördag 15 juni 2013

I dag är det lördag igen.

Har funderat på det där med internet o bekräftelse lite grann. När jag för några år sedan blev "övertalad" (tack Anna A!) till att starta den här bloggen tänkte jag att 
- KUL om någon verkligen vill titta in o se vad jag håller på med o då framför allt gällande stickningen. Jag försöker att hålla igång bloggen med olika resultat pga att tekniken o jag inte riktigt alltid är på samma nivå- jag tillhör den lägre. Nu har jag hittat ett enklare sätt vilket gör att det mesta fungerar.
- KUL om jag kan få någon att hoppa på o "härma" mig o använda de mönster jag använder.
- KUL om någon dessutom vill ta sig tid att kommentera mina inlägg o ge mig cred för det jag fabricerar.

I det sista kommer jag till min fundering för dagen: alltfler folk som använder Facebook; allt färre lägger in kommentarer direkt på inlägget men däremot på FB efter att jag annonserat om att nytt inlägg finns. 

Eftersom detta även gäller mig själv på andras bloggar tror jag att det beror på att man vill göra allt så mer enkelt o snabbt o detta funkar FB perfekt för. Det räcker ju att ibland lite slentrianmessigt trycka på "gilla"-knappen så har man gjort vad som förväntas! Sen är det ju inte alltid så enkelt att skriva kommentarer på inlägget eftersom vissa av bloggarna helt enkelt är så jobbiga tekniskt att göra kommentarer på. 

Sen kanske man inte ska vara snabb med att tycka det ena sättet har mer värde än det andra förståss!
Nåja. Bara en tanke.

Nu har det gått lite mer än två veckor sen operationen o smärtmässigt har livet faktiskt varit ett elände fram till nu o mycket värre än jag någonsin förväntat mig! Dock går träningen bra enl sjukgymnasten förutom att lårmuskeln glömt av hur den ska lyfta upp underbenet i ett visst läge. Men det går bättre o bättre.  Ska på en träning/per vecka under två veckor o sen på återbesök till sjukgymnasten. Dessutom tränar jag fyra gånger per dag 10 olika rörelser. Bl a med att stärka rumpmusklerna ner i benet. Gisses vilken fast rumpa jag kommer ha -om ett år eller så.... Mina 15 klamrar tas äntligen på tisdagen oxå bara två timmar innan den kollektiva träningen där jag bl a ska ner på golvet! Ja ner kommer jag men upp? Domkraft någon....

Ang stickningen så är min senaste kofta snart klar o den kommer verkligen att användas. Nästa koftprojekt mönstret Pergola Cardigan av  duktiga, söta o trevliga Maria Olsson med bloggen www.pysselochknap.com släpps i slutet på juni. Ska göra den i orginalgarnet jag köpt av Tant Kofta. Eftersom det kommer att fattas en nysta MÅSTE jag ju hälsa på henne. Eller hur?

Isigt benpaket gör att hela jag fryser trots sommarvärme men det hjälper.
Nä nu ska här stickas lite innan nästa träning

tisdag 11 juni 2013

Nääääastan klar kofta

Ena ärmen klar och funderar på att kanske vika upp kanten och nästa fast eller trä i ett band eller bara låta det vara.
Sen ska halslinningen stickas till o kanterna kanske virkas. Gjorde medvetet inte knapphål hela vägen ner men kanske sätter fast ett par knappar till. Jag är jättenöjd även med denna kofta och den kommer verkligen att användas. Kanske gör jag ärmarna längre framåt hösten?

 

 






lördag 8 juni 2013

Back in the days..

För lite mer än fyra år sedan satt jag o flera i Caminos vackra lokaler. De olika träffpunkter  som idag är en "institution" för likasinne hade rätt nyligen startat och stadens stickare (och vissa utsocknes) ville ha mera. Då inträffade det som artikeln belyser. Tyvärr blev det inte fler Dreamnits men däremot fler träffpunkter. Sen artikeln har jag ju skaffat mig en fin spinnrock men stickar ofantligt mer än jag spinner. En lite rolig grej är att det tog ca 2 år innan Lotta och jag träffades igen. Nu pratar vi med varandra väldigt ofta. Tror inte hon stickar hundkläder längre:-)

Reklam mm får nu står ut med eftersom jag saxat detta från GP.

Stolta sticknördar stickar dygnet runt

Publicerad 28 februari 2009 Uppdaterad 22 september 2009
Carina Dencker gör allt från grunden och spinner trådar av ull medan Lotta Holst stickar.

Carina Dencker gör allt från grunden och spinner trådar av ull medan Lotta Holst stickar.

Bild: Ulf Börjesson

Relaterat

Fakta

Stickkontakt på nätet

sticknätet (hemslöjsföreningens hemsida)
ravelry.com och knitalong.com (community om stIckning)
knitty.com ett nätmagasin om stickning med gratis mönster

Händelsenytt från Storgöteborg
De kallar sig gärna nördar, på stickning. I helgen har de stickat dygnet runt i Göteborgs första Dreamknit.
Kan ungdomarna samlas i stora hallar för att ägna sig åt dataspel i så kallade dreamhack så kan väl väletablerade kvinnor, och en och annan man, samlas till ett dreamknit. Det tyckte i alla fall Tina Wallström och Josephine Town och drog i gång ett evenemang som de är övertygad kommer att leva vidare.
- Det finns flera mycket välbesökta stick-kaféer i stan och flera garnbutiker ordnar stickträffar så då tänkte jag att vi kunde kopiera ungdomarnas idé och träffas för att sticka dygnet runt, säger Tina Wallström.

Med hjälp av Josephine Town och en underbar lokal som ekologiska tidningen Camino har på Tredje Långgatan kunde dreamknit bli verklighet. Ända sedan i fredags kväll och fram till på söndag kväll går stickorna varma bland ett hundratal deltagare. De flesta kommer och går under helgen men första natten var det ett tiotal som stickade natten igenom.
- Det här med stickning har kommit och gått i olika trender. På 80-talet satt var och en hemma hos sig och stickade, gärna framför TV:n. Då skulle det vara mohairgarn och stora stickor så att det gick snabbt. Efter några år minskade intresset. Men sedan satte det fart i USA, framförallt efter 11 septemberdåden. Det var som om folk ville tillbaka till något ursprungligt och de gamla traditionerna att göra egna kläder och att sticka tog fart. Sedan har det via nätet kommit hit. Nu sitter inte längre var och en på sin kammare utan man går till stickkaféer eller är med på olika communities på nätet för att byta mönster, tipsa om garner och visa upp sina alster, berättar Tina Wallström.

- Det är knappt man hinner äta så himla roligt är det att sticka och att utbyta erfarenheter om stickning, mönster och garner, säger Maria Broqvist som trots att hon är en bit över femtio bara stickat i fyra år.
- Min mamma var så himla duktig på att sticka så det fanns inte plats för mig. Men nu har jag kommit igång och det är så kul och rogivande.

Lotta Holst som sitter bredvid med ett brunt sticke som ska bli en tröja till en hund håller med.
- Det är jättekul och just här är det så roligt att träffa andra sticknördar. För det är vad vi är och det skäms jag inte över. Jag stickar ofta och överallt. Jag anpassar sticket efter var jag är. På vagnen och i bilen blir det lite mindre grejer och på stickkaféer tar man med sig det man behöver hjälp med. Det var så jag började. Jag hade en misslyckad strumpa på gång till barnbarnen och bad om hjälp på ett stickkafé och sedan dess är jag fast.

Carina Dencker passar på att göra allt från grunden. 
- Jag har hittat den här nya sländan som är väldigt spännande och nu spinner jag garn av ull. En tunn men stark tråd. Jag räknar med att ha två eller tre trådar i mitt garn. Sedan ska jag färga det så får vi se vad det blir av det, säger hon.




Idag har jag med maken varit på Världkulturmuseet tillsammans med ca 100 andra. Kul att träffa och se er alla även om jag saknade några stycken. Detta var mina första stapplande steg på kryckor vilket gick bra! 

onsdag 5 juni 2013

Hej

Bilden på den röde katten föll bort igår.  Skulle varit innan han gick iväg och vände ryggen åt mig;'). Ser du vilken blick jag får.  Den lille däremot hjälper gärna till med att dela min Risifrutti. Det är bra för jag klarar ju inte att äta en hel själv. Ser du dom underbara sockarna?
http://www.ravelry.com/patterns/library/gimme-coffee
Tänkte faktiskt göra dom till maken i IFK-s färger vilka jag faktiskt har i just Wollmeise. Maken är nöjd med detta. 2 för honom bra saker tillsammans.  Nu är herrarna på Star- Trekbio. Nästan inget stickat idag heller Risken är ju att garnet ligger och blir dåligt. ....

måndag 3 juni 2013

Vardag igen

Känner att det går åt rätt håll.  Lite mindre smärta totalt sett över dygnet. Fick hjälp med isbyte en gång i natt bara o sen väckte en pigg katt oss lite innan klockan ringde. Har svårt med koncentration så det har inte blivit mycket stickat. 
Idag förgylls min dag med fingräsklippning med liten bärbar inför morgondagens stora sittbara maskin. Och inte går det fort eller effektivt. Men det doftar underbart så OK då. Ibland äter jag som nu rester av makens goda pulled pork:

http://www.ica.se/recept/pulled-pork-716155/
Fick behålla det själv nästan:

Ska försöka sticka lite nu o lyssna på min bok Mörkrets alla färger av Peter Robinson.

lördag 1 juni 2013

Jobbig 1:a dag hemma

Efter en svår natt utan tryggheten med vårdpersonal omkring mig, ångest över att det går så "långsamt" med tillfrisknaden, att inte hitta sittställning i trång stol o låg pall på balkongen mm blev till Stora frustrationstårar. Att dessutom 
behöva ta hjälp, och att få samtal  från  självcentrerade närstående blev för jobbigt just idag. Min make o bäste vän (samma person:-) tog hand om mig. Messade oxå min vånda till god vännina som gav snällhet. Sen blev det bättre. Maken möblerade efter mina anvisningar om på balkongen och flyttade ut vår enorma korgstol dit. Denna natten blir bättre o sen är det söndag.  Har ett träningspass sv 4 kvar att göra.