Frustrerande

Jag håller sakta men säkert på att packa ihop min stash- allt mitt garn i mitt garnskåp. Det är bara det att jag får en massa problem med alla projekt jag kommer på under tiden: en kofta av den där underbara mörka jeansbomullen från Rowan jag köpte för två år sen i Stockholm. Tänkte mig en från det mönstermagasin från Norah G jag köpte samtidigt

Sen har jag 8 nystade blodapelsinclementinrödrosa Angorett från Tant Kofta från förra våren.

10 nystan Finull i en underbar turkosblå oxå inköpt förra året. 1137,5 m Araucania ruca Multi..... Är inne på den 5:e flyttlådan med garn nu av den lilla storleken. Grejen är att jag dessutum lägger ett eller flera nysta i en plastpåse först så jag verkligen tar i ALLA nystanen.

Redan packat i stora plastlådor är allt bomullsgarn jag fått och köpt själv sedan jag började med file-virkning (spetsdukar med suprtunn virknål) när jag var mammaledig i över två år med sonen. Kan inte påstå att jag virkat så mycket i bomull sen dess då det går så långsamt, tycker jag. Dessutom skyndar jag mig att sticka färdigt min linkofta för att börja en ny kofta I Panuchka bomull. Mums.

Halvligger nu i soffan efter dagens slit;-) i väntan på kvällens två deckare. Mitt knä klarar fortfarande inte att jag står mer än en halvtimme i taget innan det svullnar förskräckligt. Kan inte släppa tankens oro på att just det och den värk som tillhör aldrig kommer att avta. Rörligheten förbättras hela tiden o jag sover utan smärta  men som sagt oron finns. Rätt ofta tänker jag att jag ångrar operationen för det är så mycket värre efteråt än innan.