I dag är det lördag igen.

Har funderat på det där med internet o bekräftelse lite grann. När jag för några år sedan blev "övertalad" (tack Anna A!) till att starta den här bloggen tänkte jag att 

- KUL om någon verkligen vill titta in o se vad jag håller på med o då framför allt gällande stickningen. Jag försöker att hålla igång bloggen med olika resultat pga att tekniken o jag inte riktigt alltid är på samma nivå- jag tillhör den lägre. Nu har jag hittat ett enklare sätt vilket gör att det mesta fungerar.

- KUL om jag kan få någon att hoppa på o "härma" mig o använda de mönster jag använder.

- KUL om någon dessutom vill ta sig tid att kommentera mina inlägg o ge mig cred för det jag fabricerar.

I det sista kommer jag till min fundering för dagen: alltfler folk som använder Facebook; allt färre lägger in kommentarer direkt på inlägget men däremot på FB efter att jag annonserat om att nytt inlägg finns. 

Eftersom detta även gäller mig själv på andras bloggar tror jag att det beror på att man vill göra allt så mer enkelt o snabbt o detta funkar FB perfekt för. Det räcker ju att ibland lite slentrianmessigt trycka på "gilla"-knappen så har man gjort vad som förväntas! Sen är det ju inte alltid så enkelt att skriva kommentarer på inlägget eftersom vissa av bloggarna helt enkelt är så jobbiga tekniskt att göra kommentarer på. 

Sen kanske man inte ska vara snabb med att tycka det ena sättet har mer värde än det andra förståss!

Nåja. Bara en tanke.

Nu har det gått lite mer än två veckor sen operationen o smärtmässigt har livet faktiskt varit ett elände fram till nu o mycket värre än jag någonsin förväntat mig! Dock går träningen bra enl sjukgymnasten förutom att lårmuskeln glömt av hur den ska lyfta upp underbenet i ett visst läge. Men det går bättre o bättre.  Ska på en träning/per vecka under två veckor o sen på återbesök till sjukgymnasten. Dessutom tränar jag fyra gånger per dag 10 olika rörelser. Bl a med att stärka rumpmusklerna ner i benet. Gisses vilken fast rumpa jag kommer ha -om ett år eller så.... Mina 15 klamrar tas äntligen på tisdagen oxå bara två timmar innan den kollektiva träningen där jag bl a ska ner på golvet! Ja ner kommer jag men upp? Domkraft någon....

Ang stickningen så är min senaste kofta snart klar o den kommer verkligen att användas. Nästa koftprojekt mönstret Pergola Cardigan av  duktiga, söta o trevliga Maria Olsson med bloggen www.pysselochknap.com släpps i slutet på juni. Ska göra den i orginalgarnet jag köpt av Tant Kofta. Eftersom det kommer att fattas en nysta MÅSTE jag ju hälsa på henne. Eller hur?

Isigt benpaket gör att hela jag fryser trots sommarvärme men det hjälper.

Nä nu ska här stickas lite innan nästa träning